SJÄLVKÄNNEDOM |
Lär känna dina stämningar

Idag vaknade jag sorgsen. Slog upp ögonen och betraktade världen genom ett dovt filter kryddat med ledsenhet. Varför? Jag vet inte. Kanske är det för att våren går så fort och körsbärsblommorna varit så generösa i år. Inom existentiell filosofi och psykoterapi talar man inte så mycket om känslor men desto mer om stämningar. En stämning är allt det du är vid en viss tidpunkt. Olika slags känslor som samspelar med varandra, fysiska behov och tecken, tankar som far omkring. Hunger, törst. Ett kli på en tå. Ditt sammanslagna tillfälliga jag helt enkelt.
Känslor är en alldeles för trubbig beskrivning av vad som oftast rör sig inom en människa. Visst kan jag vara arg, men på samma gång hämndlysten, glad åt den andres smärta när jag skäller och skäller. Och då kryddas allt kanske med skam – hämnd är en känsla som mitt system inte tillåter. Så blir jag arg på mig själv för att jag skäms. På samma gång är jag stressad, måste iväg. Och allt detta i ett tidsfönster där min historia och min framtid strålar samman och påverkar varandra.

Dessutom blir språket ett hinder. Vad är arg för ett enkelt ord på tre bokstäver som ska beskriva så många olika känslor i alla dess varierande styrkor. För att inte tala om kärlek. Vad talar vi om? Och är det där en känsla eller ett tillstånd.
Det är inte så länge som vi människor medvetet försökt förstå vårt inre på ett mer systematiskt sätt. Lite över hundra år. Och det är lätt att fastna i enkla och entydiga förklaringsmodeller som ska beskriva ett väldigt komplext och mångdimensionell system. Så än finns det mycket kvar att finna.

”Allt det där som påverkar min inställning till mig själv och världen.”

Ja, jag var sorgsen i morse, men jag var också hungrig, och nöjd över att hela dagen var min. Där fanns en kvardröjande glädje efter gårdagens middag med goda vänner. En diffus känsla i nedre buken som jag inte kände igen och ett starkt behov av att borsta tänderna.
Allt det där påverkade mig och min inställning till mig själv och världen.
Jag konstaterade sorgen och hungern. Hittade inga svar. Lät vara. Gick upp och kokade kaffe och tänkte att om den där sorgen vill mig något så kommer den väl att klarna under dagen eller försvinna.
En stämning kan vara snabbt övergående, som ett lätt regn som slutar efter en stund. Och det gäller både glädje och sorg. Men den kan också vara ett viktigt meddelande. Ett utrop, en uppmaning, en utmaning.
“Hallå där, det är något du inte har uppmärksammat. Något som du kanske ska göra något åt. Något försummat, bortglömt, oreflekterat som vill att du vaknar till.”


ÖVNING

Vilken stämning har du just nu?
Om vi glömmer alla beskrivningar som freudianer, existentiella psykoterapeuter, psykodymaniker, gestaltare och kbt-are har gjort av vårt inre så kan vi istället utforska själva. Vad är det som rör sig därinne.
Titta bort från skärmen.
Blunda kanske och lägg märke till allt det som är du just nu.
Skriv upp kanske, notera. Inte döma, inte över- eller undervärdera. Det är inte finare att vara glad än att vara ledsen, eller tvärtom. Det är bara som det är.

Lägg till en dröm. En bild som du av någon konstig anledning fastnar för. En färg som fångar dig. (Just nu har jag en ny relation till blått som jag skytt sedan jag var liten.)
Med tiden blir det en intressant loggbok där du kan upptäcka mönster eller kanske vågor i ditt innanhav.