Apropå det där med meningen. I existenspsykologi så skiljer man på meningen i livet och meningen med livet. Den första handlar om din vardag, den andra om universum.

Meningen i livet är det där som får oss att gå upp på morgonen – barnen, jobbet, politiken, trädgården, samlanrvurmen, motorcykeln. Temana är helt individuella och kan växla genom livet. En mening avlöser en annan. Men de tider då vi tappar bort den där viktiga orsaken till att livet är värt att leva och har svårt att hitta någon ny kan vara riktigt, riktigt tunga.

Meningen med livet är något helt annat. Det är den eviga frågan om själva livet – om allt som existerar – har en mening. Finns det någon Gud? Har kosmos en gräns? Finns det parallella universum? Vad ingår Big Bang i för logisk struktur? Eller är allt en meningslös slump?
Långa tider går det fint att leva utan mening med livet, vardagsmeningarna räcker. Men ibland när avgrunden öppnar sig – döden, sjukdom, katastrofer, lidande – så blir den fundamentala meningslösheten för djup. Och då har vi ett problem.
Meningen med livet kan inte vara individuell. Jag kan välja en egen tolkning, men om den ska ha någon bäring måste den ju gälla allt. Och än finns det ingen sådan bärande bild. 55 procent av jordens befolkning tror att det finns en enda Gud, många av dem tvivlar, vissa av dem är forskare. 22 procent är buddhister och hinduer, 7 procent har olika varianter på religiösa övertygelser och 16% tillhör ingen religiös övertygelse, vissa av dem är ateister.

”Jag existerar och är en del av den makalösa och obegripliga process som vi kallar kosmos och jag gör så gott jag kan för att vara en konstruktiv del av detta.”

Det finns en trygghet i att ansluta sig till en tolkning även om man inte är helt säker. Att tro trots allt, som någon sagt. Det är skönt att höra till, att tvivla eller reflektera tillsammans.

Själv vilar jag för tillfället i osäkerheten, har förlikat mig med, ja kan till och med glädjas åt att jag aldrig kommer att få veta. Universum finns, tror jag, jag existerar och är en del av denna makalösa och obegripliga process och jag gör så gott jag kan för att vara en konstruktiv del av detta.
Osäkerheten, själva rörelsen är just nu min mening med livet.

TÄNK SJÄLV TILLSAMMANS MED ANDRA
– gå med i en existentiell samtalsgrupp i höst
Gillar du, precis som jag, att fundera över de eviga frågorna: Vem är jag? Vilket ansvar har jag för andra? Döden – vad är det? I så fall är du välkommen till höstens existentiella samtalsgrupper. Sju gånger, sju frågor. Inga förkunskaper. LÄS MER | ANMÄL DIG

KÄLLA Religiös statistik PewResearch.

Write A Comment