LEVA 0403

Så drabbas människor av musik
Alf Gabrielsson har samlat 900 berättelser
Mitt under dammsugningen
tränger en skvalmelodi från radion igenom bruset.
Hon måste sluta städa och sätta sig ner.
Någonting i henne förvandlas.

Han sitter på en begravning,
allt är tungt, dystert, plågsamt.
Så börjar en flöjtist spela och stämning förändras,
han blir omedelbart förvånad, lättad, lugnad.

Djupt deprimerad och utan livslust
går han in på en rockklubb.
Musiken får honom att dansa,
han exploderar i rörelse och känslor.
Efteråt vill han inte längre dö.

I ett skåp på Institutionen för psykologi i Uppsala ligger niohundra svenskars berättelser om starka musikupplevelser. Det är en världsunik samling, både för att de är så många och på grund av innehållet. Här i fyraradingar och flersidiga vittnesmål gömmer sig extas och avsky, tårar och skratt, vila och upphetsning – en katalogaria över vad musiken kan göra med människan.
Den lyckliga innehavaren av denna skatt är Alf Gabrielsson, professor i psykologi med inriktning på musikpsykologi.
"Att musik påverkar det vet alla”, säger han när jag träffar honom i hans lilla rum på instutitionen, "det behövs ingen forskning för att visa det. Men vi ville veta vad det är människor känner när musiken drabbar dem."
Musikpsykologin har mest sysslat med upplevelse av olika delar i musiken - toner, rytmerna, melodierna - i hopp om att delkunskaperna till slut skall blida en helhet och lösa mysteriet med lyssnarens upplevelser.
Det gjorde de inte. Så Alf Gabrielsson och hans kollega Siv Lindström Wik hoppade över alla detaljerna, gick rakt på och bad människor att berätta.

Så djupt når musiken
Fastän han själv är organist och vet hur det känns att sitta i en tom katedral och släppa loss hela orgelns register från den dovaste tystlåtna andetaget till de dånande helvetes- och jubelhammarslagen hade han ändå inte riktigt förstått hur djupt musiken kan nå. Musik kan för många vara skillnaden mellan liv och död, kärlek och skilsmässa, förtvivlan och livets mening. Inte heller hade han till fullo insett spännvidden i människors reaktioner på musik.
Fast innan vi går in på vad som händer oss i mötet med tonerna vill jag veta en sak: Hur får man en stark musikupplevelse? Går den att beställa?
"Nej", säger professorn, "här rör vi oss med unika sammanträffanden mellan den som lyssnar, situationen hon befinner sig i och någonting i musiken."

Dramatisk effekt
I varje stund är människan unik. Sinnet har sin stämning, kroppen sin balans, känslorna sina svängningar. Fantasier, förhoppningar och tankar rör sig och förändras. En dag, en särskild stund, när vi är på ett särskilt sätt, på en särskild plats med en särskild stämning hör vi en särskild musik. Av någon anledning sammanfaller allt detta i en punkt som skär rakt igenom oss. Vi synkar och effekten är dramatisk.
Tillfället har så många variabler att det inte går att skapa någon stark-musik-upplevelse-formel.
"Lek med tanken", säger Alf Gabrielsson, "och låt oss underskatta riktigt ordentligt. Säg att en människa består av tio variabler. Och situationen hon befinner sig i innehåller tio, och så har musiken tio variabler. Bara det ger tusen inom tiotusentals möjliga kombinationer. Fundera sedan på hur många variabler du själv egentligen består av."
Därför går oftast inte heller upplevelsen att upprepa. Du kan inte gå till samma kyrka, samma rockklubb, eller sitta i samma fåtölj och lyssna på samma musik och förvänta dig att den där livsavgörande euforiska känslan skall återuppstå.
Däremot är det fullt möjligt att justera din sinnestämning med hjälp av musiken. Det kallas inom psykologin för ”mood control” – humörskontroll.

Glada och sorgsna stycken
"Många människor skapar sig numera sitt eget musikapotek”, berättar professorn. ”De har uppiggande stycken, nedtonande låtar, lugnande, och glädjefyllda. Vissa har egna hopsatta band eller cd-skivor för olika tillfällen."
Och medicinen verkar, det vet man både med hjälp av fysiologiska undersökningar och genom berättelsebiblioteket här i Uppsala. Blodomloppet, andningen, magen påverkas – och humöret. Att, det är man säker på – men hur – det vet man fortfarnde bara lite om.
"Vi kan inte tillräckligt om psyket, hjärnan, kroppen och musiken för att kunna dra några vettiga slutsatser“, säger Alf Gabrielsson.
Vad är det då för slags upplevelser människor får när de lyssnar på en låt och blir drabbade?
Professorn lutar sig bakåt i sin stol, himlar lite med ögonen och så berättar han om alla de gula lappar som prydde detta rum när hans kollega och han försökte kartlägga det känsloregister som deltagarna i undersökningen redogjorde för.
De läste historierna gång efter annan och hittade nya dimensioner, perspektiv och upplevelser. Nu har de en lång, lång lista med allt från "blev glad" till "mötte Gud".

Det händer i kroppen
Vi börjar i kroppen:
Här berättas om vanliga fysiska symtom på starka musikupplevelser. Hjärtat slår snabbare, andningen påverkas, gåshud, darrningar, tårar, skratt. Man blir stilla, eller kan inte sitta still, måste dansa, hoppa, skrika.
Många får också en förändrad kroppsuppfattning. "Hela jag var musik", berättar någon, "och jag expanderade och fyllde hela rummet."
Flera musiker berättar hur de mitt under en konsert inte längre klarar av att sjunga eller spela. De står där på scenen paralyserade av tonerna som omger dem.
Perceptionen kan också förändras, man hör på ett annat sätt, ser omgivningen med "nya" ögon, känner musiken i kroppen, blir spänd eller avslappnad, tänd eller kall.
Vissa människor berättar också om synestetiska förnimmeler som att musiken badar i färg: " Violinens toner är silvervita, ibland med lite blått, fagotten är purpur", berättar en person och förklarar att Mahlers symfoni är blåsvart med silverkanter och Beethovens femma mörkgrön.
Hela sättet att ta in verkligheten kan förändras. Istället för att se livet styckevis och delt – se där en stol och en människa, vi och dom, här och där – samlas upplevelsen av verklighet och bildar en enhet. Allt hör samman och uppfattas tillsammans, ibland i en känsla av ett pågående nu. Sådant som i vanliga fall är motsatser – glädje och sorg till exempel – upplevs på samma gång.

Förs iväg av musiken
Lyssnaren kan också förlora kontrollen, förvånas över sig själv och sin upplevelse, föras iväg av musiken och kan bara följa med. De är melodislingorna. De är klingande, spelande och lyssnare på samma gång.
Musiken kan också väcka minnen och bilder och få människor att i fantasin färdas till andra platser och tider.
Några musiker berättar till och med om hur de får ut-ur-kroppen-upplevelser, de svävar upp under taket och ser till sin förvåning sig själva spela därnere på golvet.
Många av dem som berättat har svårt att förklara. De känner ett lugn som inte påminner om något de tidigare upplevt, eller en upphetsning, extas som är främmande för dem. Känslan kan sitta kvar i timmar, dagar, långa tider efteråt.
Oftast är upplevelsen positiv, men några beskrev hur det blev illamående, gråtfärdiga eller kände avsky, ilska och sorg.
Bland berättelserna finns också starka existentiella och religiösa inslag. Musiken kom som en uppenbarelse och visade livets innersta kärna, själva meningen med allt. Lyssnaren gick därifrån förändrad på djupet.
"Allting bara existerade. Att uppleva skönhet, lugn och varande utan att relatera det till kunskaper eller andra referenser, att bara vara var omtumlande”, berättar en av dem.
Vissa av berättarna känner sig nyfödda, kosmiska, upplösta. Och några tycker också att de i musiken möter Gud eller Kristus.

Inte bara klassiskt
Nu är det lätt att tro att det är klassisk musik alla de här människorna lyssnat på, Mozart kanske eller Bach eller Beethoven – men så är det inte.
En stark musikupplevelse kan man få av vilken musik som helst, visar Alf Gabrielssons forskning. Country, rock, symfonier, schlager, barnvisor och mässor – alla kan de ge upphov till hela spektret av fysiska, känslomässiga och existentiella intryck om musiken når en människa vid det rätta tillfället.
Och det är inte heller så enkelt att de starkaste upplevelserna kommer från musik du känner till. Nej, du kan bli drabbad plötsligt och utan förvarning av något ovant och osannolikt.
Det finns helt enkelt inga regler för hur en sådan här upplevelse uppstår eller känns. Den är, säger Alf Gabrielsson, helt individuell.
Vissa personer beskriver musiklyssnandet närmast i religiösa termer, som en slags frälsning, är det det?
"Det finns gemensamma drag. Våra deltagare säger att starka upplevleser av religion, natur, kärlek, sex, konst, litteratur och sport liknar varandra.”

Musik den verkliga mässan
Så du är inte så förvånad över att det kommer fler människor på konserterna i kyrkan än till mässorna.
"Nej. Det ordlösa budskapet i musiken är för många mer övertygande än vad som sägs från predikstolarna.”
Och det här att vi omges av så mycket musik nu för tiden. Är det bra eller dåligt?
"Det är klart att det kan göra oss avtrubbade. Men å andra sidan så ger det oss också så många möjligheter att hitta den musik som kan bli viktig för oss. Kom ihåg att den kan möta dig var och när som helst."
Men nog måste man lyssna ordenligt för att uppleva något? Mycket musik är bara bakgrundsskval.
"Nej, det märkliga är att det inte alltid är så. En kvinna berättar att hon mitt i dammsugningen drabbas av en melodi som råkar spelas på radio. Hon var tvungen att sluta städa och sätta sig ner för att bara lyssna."
Du själv då, hur ser ditt musikapotek ut?
”Jag har inte någon stor skivsamling. Istället går jag mycket ofta på konserter och lyssnar gärna på musikradion. Programmen där får bestämma vad jag får höra. Och så spelar jag varje dag själv på flygeln.” ANN LAGERSTRÖM