EXISTENTIELLT

Nätkurs i förlåtelse

Maj 16, 2014

Skärmbild_2014-05-16_06_28

Så här tidigt på morgonen i glasverandan har jag lyssnat på Desmond Tutu och hans dotter Mphos uppmaning att förlåta. Vi är alla trasiga, säger Desmond, och våra sår får oss att såra andra. Och så konstaterar han, eller snarare säger att han vet av erfarenhet: Förlåtelse kan rädda världen. Därför bjuder han nu in till ett globalt förlåtelseprojekt –  en 30 dagars nätkurs i fyra steg: Berätta din historia, sätt namn på smärtan, erbjud förlåtelse och förnya eller släpp relationen.

Jag har anmält mig. Inte för att jag bär på några tunga oförrätter, den där smärtan från min uppväxt, föräldrarna som var så upptagna av sin egen konflikt, mamma som ibland bara försvann, deras tidiga död, har jag försonats med. Nej, det är för att jag så gärna vill lära av Tutos.
Och det börjar bra. Desmond och Mpho tittar på mig från en underbart amatörmässig video som får dem båda att bryta ut i ett hysteriskt skratt. Förlåtelse är inte bara allvar, tårar och känslomässig kamp.

Lektion 1 tar jag direkt.  ”Att förlåta är att befria dig själv”, säger Desmond på filmen och ber mig fundera över vem och vad jag vill arbeta med. Jag tänker, jag känner efter. Är jag arg på någon? Inte direkt. Bär jag på oförlåtenhet? Nej. Men så kommer jag på. Kanske behöver jag förlåta mig själv för den  smärta jag åsamkat mina egna barn. Inte för att jag ville utan för att det var oundvikligt, för att jag inte hade tillräckligt med kunskap, insikt, inlevelse.

KÄLLA: Nyfiken på forgivenesschallenge.com

TIPS! LÄS förresten min intervju med kurator Solveig Hultqvist om försoning: Nu eller aldrig, samtal med levande och döda.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

You Might Also Like

No Comments

Vad tänker och känner du?