BLOGG, FORSKNING, MEDKÄNSLA

Känslor smittar på Facebook

Mar 19, 2014

En glad uppdatering sprider glädje. En hatisk sprider hat. Det du skriver på FB påverkar vårt kollektiva känsloklimat.

Sitter i en fin liten lånad stuga långt ut på Värmdö. Har börjat på en bok om relationer, om dig och mig och vårt möte med de andra. Om hur man närmar sig en annan människa med respekt för hennes unika varelse. 

Havet är alldeles nära. Isen är tunn kring bryggan. Sakta smälter vårsolen trädens frost och jag känner mig bedrövad. Dricker morgonkaffe och hör på radion att nazisternas aktiviteter har ökat, att ett företag tycks ha givit förskolebarn för lite mat för att tjäna mer pengar – hör om Afghanistan, Ukraina, Syrien.
Tänker på temat för min bok, hur skört det där mötet är mellan oss. Hur avgörande mitt sätt att närma mig andra kan vara. Vad som krävs för att värna dig och inte bara mig.

Är det så att relationerna mellan oss människor hårdnar. Att medkänslan minskar? Är det så eller är det medias bevakning som just nu inriktar sig på det? Har hatet och det hänsynslösa utnyttjandet av andra funnits där hela tiden, dolt, inte uppmärksammats i lika hög grad?
Om det stämmer, om egoismen och konkurrensen ökar, hur ska jag låta bli att dras med? Hur ska jag göra för att inte hata de som hatar och utnyttjar? Hur hjälps vi åt för att inte förlora vårt mänskliga fotfäste?

Hittar  forskning som både skrämmer och stärker. Känslor smittar på Facebook, menar James Fowler som forskar på politik och genetik vid University of California i San Diego. Han och hans kolleger har följt över 1 miljard uppdateringar bland 100 miljoner användare och upptäckt att bara en sådan enkel sak som en regnig dag sprider nedstämdhet i FB-lägren också hos användare som bor på platser med bättre väder. Likadant med positiva uppdateringar, om du är glad gör du andra gladare. Ja, lyckligtvis sprids de här känslolägena ännu lättare.
Det här, menar Fowler, kan innebära att känslor uttryckta av en eller flera personer kan sprida sig och bilda en våg, ett kluster, av lyckliga och olyckliga människor. Kluster av känslomoln som i förlängningen kan påverka ekonomi och politik.

Och jag tänker att det nu, precis nu, gäller att ta ansvar. Ansvar för vad jag känner, hur jag handskas med mina känslor och hur jag uttrycker det på webben och i mötet med andra. Om mina känslor smittar så lätt är varje statusuppdatering, varje uttalande, kanske varje blick på en annan människa avgörande.

KÄLLA: Science Daily

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

You Might Also Like

No Comments

Vad tänker och känner du?