Alexitymi eller känslostumhet kallas det när man har svårt att förstå sina egna och andras känslor. Hos Stina och Jesper måste de ibland rita och berätta för att begripa.
Läs huvudartikeln om alexitymi här.

Hemma hos Stina och Jesper är det inte riktigt som hos andra. Här händer det att ritblocket och tuschpennorna kommer fram när det är dags att tala om känslor.
– Det tog ett tag innan jag förstod att både Jesper och vår son Jon inte talar samma känslospråk som jag. När jag blir, glad, ledsen arg så pratar jag. De har lika starka känslor som jag, men de vet inte hur de ska förmedla dem till andra.
Det var när dottern sonen Jon fick diagnosen autism som Stina och Jesper började förstå ett och annan. I försöken att sätta sig in i hur Jon uppfattade världen började de också begripa varför deras relation inte alltid fungerade. Stinas försök att få honom att prata om allt möjligt, förvirrade Jesper. Jespers tystnad, ja stumhet, gjorde Stina förbannad och förtvivlad.

Jag trodde att han inte brydde sig.
Men han vet bara inte hur man
ska bemöta andras känslor.

– Jag trodde att han inte såg, att han inte brydde sig, men han vet bara inte hur man ska bemöta andras känslor.  Och för att inte göra fel så gör han ingenting.
När Stina behöver något idag så säger hon till. ”Nu blev jag verkligen förbannad. Låt mig lugna mig lite och sedan vill jag att du lyssnar på mig.” ”Idag är jag jätteledsen och behöver tröst.”
– Berättar jag bara vad jag behöver så finns Jesper där direkt.
Han, å sin sida, har börjat träna på att formulera det han känner. Orden fungerar så där, men med hjälp av kroppsrörelser och bilder kan både han och sonen visa hur glada, ledsna eller arga de är.
– Att jag aldrig tänkt på att vi människor har fler språk än ord och att de alla är likvärdiga uttryckssätt.

Här kan du läsa hela artikeln om alexitymi.

Write A Comment