Browsing Category

RELATIONER

EVENEMANG, RELATIONER

22 oktober 2017
VÄGEN – en dagretreat för innerligt sökande

Feb 2, 2017

Livet kan förstås på flera sett. Vi kan närma oss oss själva, begripa mer och mer om vilka vi är och vad vi vill. Och så kan vi söka efter livet självt – finns det en större mening, en tillhörighet, ett vara att vila i. Den här dagen får du möjlighet att utifrån dina egna förutsättningar utforska både det du kallar jag och det som filosofen Sören Kierkegaard kallade Allt.
Musik, samtal, reflektion, meditation – och skrivande.


NÄR 28 oktober 2107 9.00-17.00
VAR Söderledskyrkan
PRIS 295:- ink. moms
ANMÄLAN Madeleine Halvorsen madeleine.halvorsen@svenskakyrkan.se
SAMTALSLEDARE Ted Harris & Ann Lagerström
MUSIK Michael Lagerström

DAGEN
Vi börjar i kyrkan med en morgonmeditation. Några få ord, tystnad och musik.
Med utgångspunkt i existensfilosofernas syn på människan som unik och i rörelser närmar vi oss först oss själva. Vad är det att vara jag? Kan jag uppleva mitt unika jag, ta till mig det, acceptera det och därmed få kontakt med min vilja och min livsmening?
På eftermiddagen är frågan om det finns något som är större än jag själv. Och vad det i så fall skulle vara, eller snarare – hur kan jag i så fall få kontakt eller vara i dialog?
Och så avslutar vi som vi började tillsammans med en kvällsmeditation.

DELTAGARNA
För att dela den här dagen med oss behöver du inte ha några förkunskaper och inte heller någon tydligt eller särskild tro.
Det här är en dag för alla oss som undrar och är nyfikna på vad det är att vara människa.

RETREATSCHEMA
09.00 Morgonmeditation till musik
09.30 Vägen till mig själv.
Inspiration och utfoskande med Ann Lagerström
10.30 Te, tystnad och eftertanke
11.30 Samtal och erfarenhetsutbyte
12.30 Lunch
13.15  Vägen till mening.
Inspiration och utforskande med Ted Harris.
14.15 Meditation
14.45 Te, tystnad och eftertanke.
15.45 Samtal och erfarenhetsutbyte.
16.45 Kvällsmeditation med musik.
17.00 Dagen är slut.

SAMLTALSLEDARNA
ted_harris_-_Sök_på_GoogleTed Harris är teol. dr. präst och franciskan och är sedan länge intresserad av Sören
Kierkegaard och den kristna mystiken. Han undervisar, håller i retreater och pilgrimsresoroch har dialoger om relationen mellan tro och vetande.

 

 

Skärmbild_2014-05-19_13_21

Ann Lagerström är inte med i kyrkan, eller i något annat trossamfund, men är intresserad av livets djupfrågor. Studerar och undervisar i existensfilosofi och existenspsykologi, och är van retreatledare
och meditationsinstruktör. Tillsammans har vi sedan många år ett pågående samtal om vad livet, människorna och om det finns eller inte finns en djupare mening med alltihop.

LOKAL
Vi kommer att vara i Söderledskyrkans fantastiska lokaler ritade av arkitekterna Hans Borgström och Bengt Lindroos. Bara den värd en resa. Kyrkan är avskalad och med 14-18 meter i takhöjd. Och samlingslokalerna är som gjorda för eftertanke och samtal. Runt kyrkan finns gott om grönområden för den som vill ta en promenad.
HITTA DIT
ADRESS Lingvägen 149, 123 59 Farsta
T-BANA Hökarängen
KARTA

INFORMATION
Ted Harris, edward.harris@svenskakyrkan.se
Ann Lagerström, ann@lagerstrom.nu

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone
HJÄRNAN, INTERVJUER, RELATIONER

INTERVJU: Daniel Goleman om vårt ego

Jul 31, 2016

”Den globala byn utmanar vår medkänsla”

”Förr räckte det med att se och lyssna till familj och vänner. Nu måste vi lära oss leva med hela mänskligheten”. Den amerikanske psykologen, Daniel Goleman, ber dig fundera på  var du befinner det i det han kallar för egospektrat.

En gång när Daniel Goleman var på väg ner i tunnelbanan på Times Square i New York
snubblade han nästan över en man som låg på golvet. Runt honom rusade stressade
människor förbi på väg hem. Ingen stannade.
Goleman böjde sig ner, klappade mannen lätt på armen och frågade:
– Hur mår du, kan jag hjälpa dig med någonting?
Då hände det. Strömmen av förbipasserande bröts. En ring bildades runt de två, Engagerade
ansikten vände sig mot den hjälplöse som visade sig bara tala spanska och vara utsvulten.
Febril aktivitet, och på några minuter fanns tolk, vatten, bröd och en ambulans.
– Det var den eftermiddagen jag började fundera över det här med medkänsla, med vår
förmåga och oförmåga att förstå andra människor.

Daniel Goleman, som blev forskare i psykologi, som blev journalist, som blev succéförfattare
och myntade det omdiskuterade begreppet EQ, emotionell intelligens. Jag träffar honom i
Göteborg där de kognitiva terapeuterna samlat gräddan i sin kår för en konferens som i
efterhand nog kommer att kallas epokgörande. Här finns rörelsens fader Aaron Beck, 84 år
gammal och still going strong. Här finns Jon Kabat-Zinn vars medvetna närvaro sprider sig
som en löpeld över världen och som vi berättade om i förra numret. Och här finns Dalai Lama
som representant för den 2 500 år gamla buddhistiska psykologin som i mångt och mycket liknar de kognitivas. Här pågår intensiva diskussioner mellan japanska meditatörer och danska professorer, mellan läkare och munkar, mellan terapueter och neuroforskare.

Dags att bli mer människor
– Är det inte märkligt det som händer här, säger Daniel Goleman så där amerikanskentusiastisk. För trettio år sedan när jag forskade om meditation så fnös psykologetablissemanget. Nu verkar tiden vara mogen för att samla alla goda krafter för att hjälpa oss att bli mer människor.
Men vad var det nu som gjorde att new york-borna tog sig an den svultne mannen?
– Genom att bryta mönstret och bry mig så väckte jag dem ur deras egocentriska bubbla, säger Daniel Goleman. Och så nära ytan ligger vår medkänsla att bara impulserna utifrån når in så är vi beredda att stå varandra bi.
Men det är just det där med att nå in som är problemet, tycker sig Goleman ha funnit.
Nutidsmänniskans jag är så pressat idag att stora delar av hennes tid går åt att älta sina egna
måsten och bekymmer. Vårt psyke är som en evighetslång måstegöra-lista med alla rader
fyllda.
Och det, säger Goleman, är en katastrof, för vår tid är den verkliga utmanaren av människans medkänsla. Förr, som Dalai Lama säger, räckte det med att känna för dem i byn eller landet. Gruppen var självförsörjande, man var sig själv nog. Idag är gränserna borta, vi är alla beroende av varandra, och ska vi klara att dela globen måst vår medkänsla sträcka sig ut till världens alla bröder och systrar. Det är förmågan att se den andre som torkar tårar, mättar magar och skapar fred istället för krig. Det är egot instängd i sig själv som sprider split och splittring.

Från självcentrerad till Moder Teresa
Men du, hur ego är vi? Hur vet jag om jag är totalt instängd i mig själv eller en god medmänniska? Det är då han börjar rita sina kurvor. Egospektrat – från total självcentrering till medkänsla.
Längst till vänster den fullfjädrade egocentrikern. Den som befinner sig här uppfattar nästan ingenting av verkligheten omkring henne, hon ser knappt människorna i sin närhet och har ingen förmåga att sätta sig in i hur de tänker eller känner. Världen är en kopia av hennes inre, och närmast ingenting kan få henne att förstå att andra uppfattar det annorlunda.
Så den andra extremen, höger på skalan, människan som helt kan lämna sin egoistiska världsbild och sätta sig in i andra människors situation. Hon sitter några meter framför dig, men hennes jag är hos dig, ser världen med dina ögon, försöker med alla medel förstå” the world according to you”.  Inte så att hon förlorar sig själv, hon bara vilar en stund från sina egna behov.
Båda extremerna närmast ouppnåeliga för oss vanliga typer. Den vänstra en psykiatrisk diagnos, den högra förkroppsligad i andliga superhjältar som moder Teresa. Själva vinglar de flesta av oss omkring i mitten med korta besök i ytterkanterna, säger Goleman.

Är du högertrygg eller västerrädd
Hur vet man om man är på vänstersidan?
– Låt oss tänka oss att du fyller år, något jämt. Du har skickat inbjudningskorten, men efter två veckor har du fortfarande inte hört ifrån någon. Är du högerställd så tänker du, de hör nog av sig i sinom tid, eller också har de goda skäl för att inte göra det, och kan bara några få komma blir det en fin intim middag. Är du på vänstersidan kanske du tänker:
a) ingen bryr sig om mig, de vill inte fira min födelsedag !
b) vilka slarviga människor som inte öppnar sin post, det är typiskt att det ska drabba mig!
c) jag förstår dem, jag är inte så rolig att vara med!
eller kanske litet uppblåst självupptagen
d) oh, nu förstår jag, de har alla gått samman för att göra ett riktigt maffigt överraskningsparty bara för mig!
Alla fyra orealistiska egotankar som leder bort från verkligheten.

I mitten finns de upptagna, de som har så mycket annat att tänka på att andra inte får plats, deras medvetande är fångat, säger Daniel Goleman. Och ett kidnappat medvetande är blint och dövt.
På en teologisk fakultet sa man till studenterna att de var tvungna att provpredika veckan därpå på ett givet ämne. Hälften av dem skulle tala om den barmhärtige samariten, den andra hälften fick prata om vad de vill. Så kom den stora dagen och studenterna ropades upp en efter en, det var bråttom sa lärarna, de måste skynda sig, de kunde missa provet.
I korridoren utanför föreläsningssalen låg en man hopkrupen på golvet och gnydde av smärtan. Ingen av präststudenterna stannade, inte ens de som just hade ägnat en vecka åt att fundera över den barmhärtiga samariten. Deras sinne var kidnappad av tanken att de kanske inte skulle komma i tid.
– Det spelar alltså ingen roll hur mycket vi tänkt, har vi inte närvaron så fungerar inte medkänslan. Den finns bara i nuet hos den som har sitt fokus i det som är, säger Goleman.

Att höra vad andra människor säger
På högersidan är du om du hör vad andra människor säger. Om du uppfattar att de är glada eller ledsna, om du reagerar på vad de behöver, om du kan förstå dem även om du inte håller med.
Ännu längre till höger och du väljer dem framför dig själv.
– Är du mamma, frågar Daniel Goleman, och jag nickar. Moderskapet är nog den allra mest naturliga formen av total medkänsla. Många kvinnor , och kanske män här i ert civiliserade land, kan läsa ett litets barn behov som om det vore deras egna.
Allra så längst bort i högra hörnet de som ger upp sitt eget liv för mänskligheten. De få, de verkliga barmhärtiga samariterna.
Men du, ge upp och ge upp, är det verkligen alltid bra?
– Nej, jag talar inte om att uppoffra sig, säger Daniel Goleman, en människa med medkänsla förstår inte andra människor därför att hon gett sig själv en order att göra det. Hon gör det för att hon vill, för att hon ser en likhet mellan henne själv och den andre, ett lika värde. Du skall respekteras i lika hög grad som jag själv.
– Det är klart att det finns en negativ medkänsla, sjuksköterskan som tar hand om sjuka med sådan intensitet att hon blir sjuk själv…
…eller mamman som fortsätter svara mot alla behov hos sina barn även sedan de blivit stora.
– Ja visst. Men poängen med det jag funnit, säger Goleman, är att det är inte vetskapen om att vi ska bry oss om som får oss att göra det, utan närvaron. Är du där, i vardagen, med hela dig själv så har du en naturlig medkänsla. Går du omkring i en vardagstrans, eller är självupptagen, så spelar det ingen roll hur god du är innerst inne, det är egot du när.

Medkänslan sitter i höger pannlob
Numera vet forskarna också var medkänslan finns, funnet på tibetanska munkar, i den högra pannloben i hjärnan, den som får oss att känna oss harmoniska och energiska och i den del av hjärnan där viljan har sitt säte. Stress, press, det syns i höger pannlob och i amygdalan sätet för ilska och försvar. De är med andra ord varandras motsatser.
Nu arbetar Goleman tillsammans med några forskare på att hitta ett sätt att ta oss från vänster till höger i egospektrat, eller snarare borde det vara tvärtom från högerlob till vänster.
Så hur gör man?
– Iaktta dig själv, säger han föga förvånande. (Nog är det för tradigt att det inte finns några genvägar längre. Vad man än kommer upp med för problem så säger nutidens gurus: Lär dig av dig själv, se, känn efter och förstå.)
– Iaktta dig, och studera hur du för det första tolkar världen och sedan hur du använder din energi och ditt fokus. Du kan göra det när och var som helst, mitt i ett samtal, på bussen. Ser jag världen eller bara mig själv. Övar du kan du bli medveten om hur ditt fokus flyttar sig.
Och så förordar han meditation, närvaroträning i alla former.  Från den enklaste: Säg Nu till dig själv och uppfatta för några sekunder bara det som är, till timmar ensam med din andning, ditt mantra, din koncentrationsteknik.
Allt med målet att kunna välja mellan att gona sig i sin egobubbla och att stiga ut i den berörande och utmanande världen.
Nu reser han sig, nu ska han rusa, nästa samtal, näsa seminarium, nästa land.

Artikeln publicerad första gången i tidningen Leva nr 9 2005
L A G E R S T R Ö M ©

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone
BLOGG, NYTT OM MÄNNISKAN, RELATIONER

Placebo, kärlek och omsorg

Feb 15, 2016

Tänk så underbart komplicerade vi människor är, och så lite vi ännu vet om oss. Den här veckan har jag hittat flera nya intressanta insikter och forskningsresultat att berika min bild av oss med.

• PLACEBO Ja, vad är den där konstiga placebo-effekten? Två personer tar var sitt piller. Det ena innehåller en kemisk substans med specifik effekt, det andra stoppar i sig ett sockerpiller. Båda kan fungera, hur kommer det sig? Nu har det kommit en ny bok (på engelska) som reder ut begreppen och beskriver spännande vetenskapliga försök som visar att hjärnan kan påverka kroppen med hjälp av föreställningar. Olika vetenskapliga försök pågår just nu där man försöker träna hjärnan att utveckla placebo.
HÄR EN ARTIKEL OM DEN, på engelska.

• HJÄLPAS ÅT Hänga ihop. Ge varandra stöd. Hjälpa till. Det fortsätter att komma forskning som visar att socialt stöd är lika nyttigt för den som får som den som ger. Enligt ny forskning publicerad i ScienceDaily i veckan sänker omsorg om andra stress.
HÄR HITTAR DU MER

• VAD ÄR KÄRLEK? Ja, vad betyder det när man säger ”Jag älskar dig!” till en annan människa. Filosofiska rummet försöker reda ut begreppen.
LYSSNA.

FOTO: Johanes Sanjaya, enligt cc.

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone
HJÄRNAN, RELATIONER

ARTIKEL: Kärlekens kemi från lust till uppbrott

Feb 12, 2015


Hon säger att det tar en femtedels sekund att bli förälskad? Att den som är kär ser allt i rosa? Men att ingen riktigt vet varför vi väljer den vi väljer. Följ med på en resa genom kärlekens kemi med neuroforskaren Anna-Lena Ström.  

Först längtan, lusten, jakten. Och så den där stormande förälskelsen, känslan av att ha hittat den rätte. Sedan tryggheten, tillhörigheten, vetskapen att det är vi två. Efter en tid tristessen, var kom den ifrån? Och så skilsmässan, den smärtsamma, som om hjärtat slits ur kroppen.
Om du vill behålla drömmen om den romantiska kärleken så sluta läs här. Men är du nyfiken på hur din hjärna styr dina känslor så följ med till Institutionen för Neurokemi på Stockholms Universitet och hälsa på Anna-Lena Ström, forskaren som inte bara är expert på ovanliga sjukdomar utan dessutom satt sig in i kärlekens kemi. Continue Reading…

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone
BLOGG, HÄLSA, RELATIONER

Tjuvitta på bebin i förväg

Apr 10, 2014

Ja, vad ska man säga. Företaget GenePeeks (www.genepeeks.com, sidan finns men wp gillar inte adressen) erbjuder nu kvinnor som ska bli gravida med hjälp av donatorer att få tjuvtitta på sitt eventuella kommande barn genom att i förväg slå ihop mannen och kvinnas gener och presentera resultatet:

Varsågod, din nya bebis – eventuella genetiska sjukdomar, längd, ögon- och hudfärg, bröststorlek (!), mental stabilitet, kognitiv förmåga, sömnmönster – ja, allt det som generna kan berätta. Här har du hela listan. Eller som företaget skriver på sin nästan färdiga hemsida: Det är här du startar din friska familj. Continue Reading…

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone
BLOGG, FORSKNING, RELATIONER

NYTT:Titta på film
och rädda äktenskapet

Feb 3, 2014

Skärmbild 2014 02 03 22 28

Film kan rädda äktenskap Vad är bästa sättet att hjälpa par över de där tre första känsliga åren? En kurs i konflikthantering, träning i medkänsla eller att titta på film. Ja, ny forskning visar att det är vilket som. Att sitta hemma i soffan och se en rulle i veckan med relationstema och sedan svara på lite frågor fungerar lika bra som att gå på kurs och göra olika sorters övningar.

I snart tjugo år har psykologen Carol Ryff följt 7000 människor för att ta reda på vad som krävs för att leva ett gott liv, vad som är existentiell hälsa. De här är vad hon kommit fram till: Självacceptans, goda relationer, personlig utveckling, självständiga val, hantera sin omgivning – och mening.

Är du en homophily, ja då gör du som de flesta på Facebook, enligt ny forskning, det vill säga gillar och kommenterar mest de som tycker som du. ”Vänner” med andra åsikter ignoreras och filtreras så sakta bort av FB på grund av svag kontakt. Dumt tycker forskarna som menar att sociala medier borde byggas så att våra kontakter breddas istället för sluts.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone
BLOGG, MEDKÄNSLA, NYTT OM MÄNNISKAN, RELATIONER

Se upp – så nära hatet är du

Jan 9, 2014

Skriver en artikel om empati och medkänsla för Modern psykologi och berörs djupt och personligt av ett expriment som psykologen och neuroforskaren Tania Singer har genomfört.
I magnetkamerans tunnel en man.
Utanför två skådespelare.
– Du, har Tania sagt till försökerpersonen, du tillhör fotbollsklubben Basel och här utanför i rummet har du en person från din klubb och en från FC Zürich. Nu kommer jag att ge de här två personerna ett lätt stick, och så kommer jag att se på min dator hur du, hur din hjärna, reagerar.

Stick 1. ”Baselsupporten” får ont. Och i datorn ser Tania  hur försökspersonen grips av medlidande. Också i hans hjärna reagerar de nervceller som man sedan förut vet har med smärta att göra, och det där området som registrerar det som händer i kroppen och i känslorna.
Dags för stick 2. Zürichs representant får sitt stick. Han har ont han också. Men försökspersonen där i tunneln reagerar inte alls. Jo, förresten, en helt annan del av hans hjärna reagerar, den ger honom belöning. Han gläds åt att en helt okänd person som någon påstått tillhör en fotbollsklubb som han inte har någon relation till utsätts för smärta.
Efteråt frågar Tania: Njöt du? Och försökspersonerna, i det fall de var män, svarade: Ja!Skärmbild_2014-01-09_14_43-2

Nej, huvudpoängen här är  inte att det var männen som fick den här reaktionen, enligt Tania Singer. Det viktiga är att förstå att så tunn är hinnan mellan att bry sig om andra människor och att inte bry sig om vad som händer med dem, eller till och med njuta av att de har det svårt. Vi är genetiskt programmerade att värna vår grupp, vi har svårt att inbegripa andra, att ge dem samma omtanke, samma empati.
Det har alltid varit så, säger Tania på konferensen Mind & Life i Berlin som jag var på i höstas, men jag oroar mig för att det är värre nu. Att den själviska kultur som vi byggt under senare tid förstärker de här förutsättningarna.
På konferensen jag var i Berlin tittade hon på oss och sa:
– Jag vet, ni vill att det inte ska gälla er, men det gör det. Jag kan framkalla det hos er snabbt och lätt bara genom att dela in er i grupper och låta er tävla mot varandra. 80 procent av er skulle tappa intresset och empatin för medlemmarna i de andra grupperna.

Och jag känner efter, försöker påminna mig, och tänker på människor jag känner för och människor som jag inte bryr mig om. På dem jag vill hjälpa och på dem jag aldrig hjälper. På mitt ansvar för att vara medveten om hur min hjärna, min kropp och mitt jag beter sig. Att jag inte bara kan överlåta min relation till andra på biologiska reaktioner, att hjärnan och jag, hjärnjaget, nog måste ta den här frågan på allvar.

Läs hela artikeln här.

FOTO: Lisa, enligt CC.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone