Category

NYORD

Category

Ett av mina första jobb var på Sabbatsbergs sjukhus på EKG-avdelningen. På förmiddagen plockade jag fram de aktuella patienternas journaler, ca fem stycken. På eftermiddagen fick jag deras EKG-resultat, vek de snyggt och stoppade in de i journalerna och stuvade undan de.
Det var allt. Ett av de värsta jobb jag någonsin haft.
Sysslolösheten, tristessen och på samma gång stressen av att känna sig onyttig.
Jag frågade en kollega:
”Vad gör den här kvinnan jag vikarierar för hela dagarna?”
Och hon svarade:
”Stickar.”

I dagens DN skriver sociologen och författaren Roland Paulsen som jobben som ingen talar om, de tomma, och om bristen på innehåll som en arbetsmiljöfråga.
”Lång dags färd mot hemgång”, DN 18 december 2016.

Författaren Jonas Hassen Khemiri har en vän som bor i Malmö.
De har en överenskommelse.
När som helst kan någon av de ringa upp och svarar den andre är det: Shoot.
Alltså det betyder: Sätt igång och tala om vad som helst med mig utan några inledande fraser.
Regel nummer två. Lägg på utan förvarning när du tröttnat på att prata eller lyssna.
Resultat: Enligt Jonas i en artikel i DN idag söndag 6 september:
Våra liv skapas i vad som sägs i samtalen men allra mest i hålrummen mellan dem.”

 

Den där känslan när någon dött ifrån oss och vi vet att vi aldrig mer, aldrig, kommer att ses. Eller som Patrik Sellén skriver på Facebook om längtan efter sin son Leo:

För hur ska man kunna lära sig att acceptera Aldrigheten – att aldrig få krama om dig, prata med dig, skratta och gråta md dig, glädjas med dig, trösta och/eller pappa dig?

När NewYork-bon Jim Taylor gick till Klätterverket här i Stockholm häromdagen mötte han ett helt gäng med pappa-lediga farsor som turades om att vakta bebisarna medan de andra männen byggde på sina kroppar för att skaffa sig, just det, pappamuskler.