Category

HJÄRNAN

Category

”Alla uppfattar världen
på sitt eget sätt – du också”

Vi är med om samma saker, tittar på samma filmer, möter samma människor ändå uppfattar vi allting på vårt eget sätt. ”Varje människa är helt unik”, säger den berömde neurologen Oliver Sacks när jag träffar honom i Stockholm, ”det är förfärligt och fantastiskt!”.


Hon säger att det tar en femtedels sekund att bli förälskad? Att den som är kär ser allt i rosa? Men att ingen riktigt vet varför vi väljer den vi väljer. Följ med på en resa genom kärlekens kemi med neuroforskaren Anna-Lena Ström.  

Först längtan, lusten, jakten. Och så den där stormande förälskelsen, känslan av att ha hittat den rätte. Sedan tryggheten, tillhörigheten, vetskapen att det är vi två. Efter en tid tristessen, var kom den ifrån? Och så skilsmässan, den smärtsamma, som om hjärtat slits ur kroppen.
Om du vill behålla drömmen om den romantiska kärleken så sluta läs här. Men är du nyfiken på hur din hjärna styr dina känslor så följ med till Institutionen för Neurokemi på Stockholms Universitet och hälsa på Anna-Lena Ström, forskaren som inte bara är expert på ovanliga sjukdomar utan dessutom satt sig in i kärlekens kemi.

EMPATI – tre olika sätt
att känna med andra

Någon skrattar och du gör likadant. Någon gör sig illa och du rycker till. Någon berättar om sitt liv och du fylls av ömhet och värme. Tre känslor. Tre sätt att uppleva vad andra känner. Tre helt olika reaktioner i hjärnan.

Professor Tania Singer är psykolog och neuroforskare, hon leder arbetet vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Science i Leipzig och är en av världens ledande forskare på hjärnan och känlsor. För några år sedan gav hon sig själv en närmast omöjlig uppgift: att kartlägga vad som händer i hjärnan när vi känner empati.

Vad är viktigast att skydda dig själv från smärta än skona den andre? Ny forskning visar att vi bryr oss dubbelt så mycket om andra. 

Forskarna är förvånade resultaten från University College i London går emot tidigare resultat som visat att människan i grunden är egoist. Här har forskarna låtit 80 personer testa sin altruism genom att fråga dem hur mycket de är beredda att betala för att slippa smärta i form av en uthärdlig elektrisk chock, och hur mycket för att låta en annan människa undgå den smärtsamma behandlingen.
Tvärtemot annan forskning visade det sig att

Vem bestämmer vad vi ska säga? Frågan kan tyckas konstig och svaret givet: ”Det är väl jag!”. Men hur snabbt är det där jaget? Och kan det vara så att du först vet vad du sagt när du hör dig själv tala? Ny svensk forskning ger spännande svar.

Iaktta dig själv, ja, lyssna på dig själv när du sitter och pratar med dina kompisar, arbetskamrater idag. Är allt du säger väl genomtänkt och processat? Har du medvetet bestämt dig för vad du ska säga och hur?
Kanske kommer du fram till samma sak som jag: Det går alldeles för fort för att jag ska hänga med. Börjar jag tänka så stannar konversationen av, talet blir hackigt, självmedvetenheten står i vägen för dialogen.

Kommer ni ihåg ett sådant där samtal där A sa A och B hävdade B och där grälet varade i evigheter därför att ingen ville ge sig.

Nästa gång ni hamnar i samma situation avbryt genast och läs den här artikeln högt för varandra. Ännu en forskningsgrupp har visat att minnet ändras hela tiden, din barndom var inte som du tror. Troligen inte ens gårdagen.
Den här gången är det neuroforskaren Donna Jo Bridge och hennes kolleger som med ett enkelt experiment verkar ha visat att gamla minnen kan skrivas över så att du tror att du sett det du inte sett.

Skärmbild 2014 01 20 18 51

Testet är i och för sig gjort på smarta datorer. Men när forskningen påstår något man vill höra så är det lätt att bli förförd och hålla med.
Men låt oss för en stund i alla fall få tro på Michael Ramscar vid Tübringens universitet som menar att hjärnans förmåga att tänka inte blir sämre med åren – den går bara lite långsammare för att den har mer information att processa.

Samma sak är det, enligt Michael, när vi, oavsett ålder, har svårt att komma ihåg namn. Det beror inte på att hjärnan är seg utan på att det finns alldeles för många olika namn att komma ihåg. Tänk förr, på landet, då hette folk Nils Andersson eller Anders Nilsson, nu har vi oändliga variationer på namn, dessutom från många olika språkgrupper.CLäs här Forget About Forgetting: Elderly Know More, Use it Better, jag lovar att det känns bättre efteråt

FOTO: Rob & Stephanie Levy enligt CC