Category

FORSKNING

Category

Dagens fråga: Är du en pre-krastinerare

Är du en uppskjutare, en prokrastinerare? Frågan har varit aktuell i vår tack vare boken ”Dansa på deadline” av  Alexander Rozental och Lina Wennersten. Och många av oss har nickat och skamset mumlat ja. Jodå, vi har listor, vi prioriterar, och vi skjuter upp.
Nu kommer nästa fråga: Är du en pre-krastinerare, det vill säga, kastar du dig över en uppgift utan att tänka efter, och det trots att det inte är bråttom.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

TIPS RADIO Musik istället för medicin


Det här radioprogrammet är en repris från i höstas, men vad gör det när innehållet är så intressant. Du kan lugna dig själv med musik, eller hetsa upp dig, berättar forskarna i programmet. Du kan använda det istället för Alvedon. Och sjunger du i kör så synkroniseras era hjärtslag.

Här några vetenskapligt belagda tips från programmet:
• OM DU HAR ONT Lyssna minst en halvtimme på musik. Det hjälper i ungefär två timmar och motsvarar en halv 500 milligrams Alvedon.
• OM DU HAR SVÅRT ATT SOVA Lyssna på musik i 45 minuter innan du går och lägger dig.
• OM DITT BARN ÄR OROLIGT Spela lugnande musik för hen.
• OM DU SJÄLV ÄR OROLIG Spela lugn musik som du njuter av och andas i takt med musiken.

LÄS här om programmet  Musik och kropp del 3 i Sveriges Radio.
L
YSSNA på programmet här.
FOTO David Goehoring, enligt CC.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

Bebisar känner sin kropp

Häromdagen i en av de existentiella samtalsgrupperna i Rödabergen talade vi om jaget – finns det? Har vi en kärna som följer oss genom livet, en del av dig själv som är densamma oavsett vad som händer dig i livet? Eller är jaget något som bildas, av våra handlingar som filosofen Jean-Paul Sartre tror, eller genom kärlek som Martin Buber antyder?

Ja, jag är i alla fall densamma och har varit hela tiden, brukar Maken säga när jag frågar honom. Hm, säger jag, alltid lika fundersam över att vi har så relativt lite kunskap om den här varelsen som vi borde känna så väl. Inte ens vad det där vi kallar jag vet vi vad det är.

Nu på morgonen hittar jag ny forskning som visar att mycket små barn 12 timmar till 4 dagar gamla har en medvetenhet om sin egen kropp. Så även om det ser ut som om de viftar helt omedvetet i luften med sina armar tror forskarna nu att bebisar är kropps-medvetna.
Undersökningen gjordes med hjälp av en film där en bebis blev smekt över kinden. De små försökspersonerna satt i forskarnas knä och tittade på filmen. Ibland smekte de vuxna barnet på kinden i takt med filmens smekningar, ibland gjorde de ingenting. Och se, det var stor skillnad på barnens uppmärksamhet. När de såg och också kände en smekning stannade deras blick betydligt längre på filmscenerna. Se experimentet här Newborn Babies Understand their Bodys

Det här skulle kunna betyda att ett nyfött barn har i alla fall en början till ett medvetet jag. Att saker och ting inte bara händer henne utan att hon vet att det är henne det händer.

De naturvetenskapliga forskarna fortsätter att undersöka och i Rödabergen fortsätter vi att filosofera genom att inspireras av existensfilosofer och psykologer och våra egna erfarenheter och upplevelser.

VILL DU OCKSÅ vara med i en existentiell samtalsgrupp så börjar en ny den 25 september. Sju gånger, varannan torsdagskväll talar vi om vilja, kärlek, lycka, döden, livsval och vad som är meningen med livet. Ett annat sätt att umgås. LÄS MER HÄR

LÄS MER HÄR Don’t be fooled: Babies are born with some self-awareness.
MER OM VAD SMÅ BARN KAN Amazing baby abilities
FOTO Valentina Powers enligt CC

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

Den som hittat mening lever längre

Dieter och motion i alla ära, vill du förlänga livet skaffa dig mening och mål. Ny forskning visar att den som har mening i livet lever längre.
Att en riktning i livet, eller något att tro på, är viktigt för en människas välmående visade redan den existentielle psykologen Viktor Frankl.
Dels såg han det bland ungdomar i sin hemstad Wien på slutet av 20-talet. Precis som i vår tid hade de svårt att få jobb och tappade helt sugen efter att de gått ut dåtidens gymnasium. Med hjälp av gratis terapi med sikte på att

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

Talar vi först och tänker sedan?

Vem bestämmer vad vi ska säga? Frågan kan tyckas konstig och svaret givet: ”Det är väl jag!”. Men hur snabbt är det där jaget? Och kan det vara så att du först vet vad du sagt när du hör dig själv tala? Ny svensk forskning ger spännande svar.

Iaktta dig själv, ja, lyssna på dig själv när du sitter och pratar med dina kompisar, arbetskamrater idag. Är allt du säger väl genomtänkt och processat? Har du medvetet bestämt dig för vad du ska säga och hur?
Kanske kommer du fram till samma sak som jag: Det går alldeles för fort för att jag ska hänga med. Börjar jag tänka så stannar konversationen av, talet blir hackigt, självmedvetenheten står i vägen för dialogen.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

Känslor smittar på Facebook

En glad uppdatering sprider glädje. En hatisk sprider hat. Det du skriver på FB påverkar vårt kollektiva känsloklimat.

Sitter i en fin liten lånad stuga långt ut på Värmdö. Har börjat på en bok om relationer, om dig och mig och vårt möte med de andra. Om hur man närmar sig en annan människa med respekt för hennes unika varelse. 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

Upplevelser ändrar gamla minnen

Kommer ni ihåg ett sådant där samtal där A sa A och B hävdade B och där grälet varade i evigheter därför att ingen ville ge sig.

Nästa gång ni hamnar i samma situation avbryt genast och läs den här artikeln högt för varandra. Ännu en forskningsgrupp har visat att minnet ändras hela tiden, din barndom var inte som du tror. Troligen inte ens gårdagen.
Den här gången är det neuroforskaren Donna Jo Bridge och hennes kolleger som med ett enkelt experiment verkar ha visat att gamla minnen kan skrivas över så att du tror att du sett det du inte sett.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone