MÄNNISKAN, NYTT OM MÄNNISKAN

ARTIKEL Alexitymi – när du inte vet vad du känner

Aug 22, 2016

Vi är så olika. Vissa av oss känner minsta skiftning i känslolivet. Andra kan skilja starka känslor åt. Och så finns det de som varken kan läsa sig själv eller någon annan och ännu mindre prata om det.
Det kan vara en kvinna. Hon som ger allt till andra och inget till sig själv.
Och det kan vara en man som lärt sig känna så lite som möjligt.

Glansigheten är uppenbar.
Hon frågar:
”Blev du ledsen?”
Han svarar oförstående.
”Nej, varför tror du det?”
Javisst kan man gissa att den här mannen ljuger. Han känner sig trängd helt enkelt och vill inte erkänna sin sårbarhet. Men det kan faktiskt också vara så att han, trots att tårarna är nära, inte förstår vad hon talar om. Fenomenet kallas alexitymi, svårighet att tolka sina egna känslor.
Det var på 1970-talet som psykiatrikern Peter E. Sifneos, på Harvard Medical School, la märke till att många av hans psykosomatiska patienter hade svårt att både läsa och uttrycka sina egna känslor. Det var uppenbart att de kunde vara ledsna, arga, lyckliga och frustrerade utan att riktigt veta om det. Peter Sifneos, med rötter i Grekland, kallade fenomenet alexithymia, det vill säga ”känslor utan ord”. Känslostumhet.

Från okänslig till sensibel
Nej, det är inte fråga om ännu en diagnos, även om det finns mätinstrument som sägs avgöra hur känslig eller okänslig du är.  Här handlar det istället om var du befinner dig på ett känsloregister som vi alla har och som går från omedveten om vad du känner till sensibel. Det handlar helt enkelt om förmågan att läsa sig själv och kunna sätta ord på vad man upplever.
Förmågan varierar från person till person och kan också ändra sig under livets gång beroende på vad vi är med om. Vissa av oss har nära kontakt med vårt känsloliv och kan inte bara identifiera starka emotioner, som jätteglad och förtvivlad, utan är också duktiga på finliret, på de där små skiftningarna i den inre stämningen som kan hjälpa oss att förstå vad vi behöver eller ska låta bli. Andra har bra koll på vissa känslor, men missar andra. Och så finns det de vars känsloliv är nästan helt obekant för dem själva.
–  Alexytemi kan ställa till det för oss både i privat- och arbetsliv, och den är ofta en bakomliggande orsak till olika former av psykologiska eller psykiatriska problem.
Marianne Sonnby Borgström är docent och har forskat på alexitymi vid Institutionen för Socialt arbete, hälsa och samhälle, vid Malmö högskola, och har skrivit boken, Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster : ett bio-psyko-socialt perspektiv (Studentlitteratur, 2012) som sätter in begreppet i ett sammanhang.

Låt oss ta det från början.
 Är dålig kontakt med sitt eget känsloliv medfött?
– Som med allting är vi en blandning av genetik och miljö, säger Marianne Sonnby Borgström. Det finns studier som visar att det kan finnas en genetisk komponent. Sen finns det andra som pekar på att barn som inte blir speglade, som inte blir bemötta på rätt sätt, inte heller lär sig förstå sig själva. Om ingen ser och säger: Oj, nu blev du ledsen. Om ingen tröstar en och ger en kärlek när man behöver eller hjälper en i säng när man är trött så bygger man inte upp ett fungerande känsloregister.
Men alexitymin kan också komma senare. Den som blir utsatt för våld, förtryck, olyckor eller krig kan försöka klara situationen genom att stänga av sitt känsloliv under kortare eller längre tid och därmed drabbas av ett övergående ”tillstånd av alexitymi”. Forskningen har till exempel visat att krigsveteraner från Vietnamkriget på 70-talet ofta drabbas av är alexitymi.
– Känslor vägleder oss ofta på ett bra sätt, säger Marianne Sonnby Borgström, bekräftar att vi har det bra, eller pekar på att det är dags att göra något åt vår situation. Men för att kunna använda känslorna räcker det inte med att känna. Man måste kunna lyfta upp dem till en högre nivå där man kan sätta ord på dem och fundera på vad de vill säga och vad jag behöver göra. En slags pågående inre dialog. Det här är svårt för de som har alexitymi som har svårt att reglera sina känslor och som kan agera snabbt och impulsivt på sina upplevelse utan att ha refleterat nämrare på vad som orsakat den.

Svårt med relationer
Den som har alexitymi kan också få svårigheter i relationer. Om jag inte vet när jag själv är ledsen uppfattar jag inte heller när min käresta, mitt barn, mina medarbetare drabbas av någon form av sorg. Jag märker det helt enkelt inte.
– Närheten uteblir, de djupa samtalen saknas och relationen blir stum om den ena parten varken kan ta emot eller dela med sig av äkta känslor.

Om jag inte vet när jag själv är ledsen
uppfattar jag inte heller när andra
drabbas av någon form av sorg.

Hur är det med kvinnor och män. Stämmer det där som många kvinnor antar att män är sämre på känslor?
– Ja till en viss del, säger Marianne Sonnby Borgström, det finns studier som visar att män har lite högre grad av alexitymi. I en undersökning från 2007 hade 9-17 procent av männen alexitymi, medan 5-10 procent av kvinnorna visade svårigheter att förstå sig själva. En orsak kan vara att killar uppofstras att lägga band på känslor som svaghet eller beroende och det kan ge dem sämre medvetenhet om den delen av känsloregistret.

Känslostumhet en manlig norm
Forskningen har visat att mammor oftare använder känsloord när de talar med sina döttrar, än med sönerna. Det kan vara en förklaring till att kvinnor har en större känslomässig läskunnighet, menar forskaren Harriet Tenenbaum vid University of Surrey.
Ronald F. Leant vid University of Akron å sin sida menar att det är värre än så och hävdar att den västerländska kulturen har gjort manlig alexytemi till norm.
Ulf Calvert är psykolog och arbetar på Manscentrum med män som är våldsamma eller har någon annan form av allvarlig kris i sina relationer. Och för honom är alexitymi vardagsmat.
– Männen som kommer till oss är i princip genomgående mycket ovana vid att tolka sina känslor. Ibland kan de använda ett enda ord som ”arg” eller ”förbannad” för att uttrycka en hel bukett av olika känslor. Och det finns de män som till en början i princip bara kan identifera två lägen: ”Det är bra” och ”Det är inte bra”.
Ulf menar att det inte är så konstigt. Många pojkar får helt enkelt både en undermålig känsloutbildning i familjen och vistas sedan ofta på platser där det bara är vissa uttryck som är godkända.
– Traditionell maskulinitet handlar om att känna så lite som möjligt, säger han. Du får inte vara feg, inte rädd, inte svag, sårbar eller ledsen. Och växer man upp i en sådan miljö så kapar man helt enkelt en del av sitt känsloregister. Det är som att knipsa av fyra strängar på gitarren så du bara har två kvar. Det blir tafflig musik, och du blir en ganska trist människa att vara med.

 Traditionell maskulinitet handlar om
att känna så lite som möjligt.

För de här pojkarna/männen bli de icke godkända känslorna fiender. De blir ett direkt hot mot den manligheten som omgivningen kräver, och därmed också ett hot mot honom själv. Dyker de upp, förstärker den kavata killen sin egen okänslighet genom att trycka bort dem och till slut har han inget annat namn för dem alla än svaghet.

Riktigt höga poäng på alexitymi kan människor med autism och Aspergers syndrom få. Här handlar det om diagnoser där svårigheten att tolka känslor kan vara en del av tillståndet. Så här kommenterar till exempel bloggaren Cynthia Kim, som fick sin aspergerdiagnos som vuxen, sina höga poäng på alexytemitestet Online Alexithymia Questionnaire (OAQ-G2).
”Neurotypiska människor funderar nog över sina känslor för att fatta någon form av beslut eller för att hantera sina sociala relationer. Min introspektion är mer av typen: ”Vad i helskotta är det på gång?”.

På senare år har hjärnforskarna börjat intressera sig för alexitymi, men ännu är de inte eniga. Vissa tycker sig ha funnit att människor som har alexitymi har problem med kommunikationen mellan de båda hjärnhalvorna, andra har sett förändringar i pannloben och ytterligare andra forskare menar att känslostumheten beror på störningar i höger hjärnhalva.
Marianne Sonnby Borgström tror att alexitymi kan vara orsaken till många av de psykologiska och psykiatriska problem som är vanliga idag.
– Personer med alexitymi drabbas ofta även av nedstämdhet, irritation och brist på livsglädje. Men även självskadebeteende, ätstörningar, drogproblem, social fobi kan mycket väl dölja brist på känslokontakt.

Missar man trötthet och hunger kan man också
ha ökad risks för högt blodtryck och diabetes.

En svensk forskare, Hans Thulesius vid Lunds universitet, har hävdat att den som har svårt att känna igen sina känslor också har svårt att känna igen andra kroppsliga sensationer och därför riskerar att få både somatiska och psykosomatiska sjukdomar. Missar man trötthet, hunger, yrsel, illamående så får man ha en ökad risk för högt blodtryck, diabetes typ 2, hjärt- och magproblem.
Går det att bli av med sin alexitymi? Det pågår olika försök med att utveckla särskilda terapier och Ulf Calvert på Manscentrum menar att de har bra resultat.
– Många som kommer till oss får med tiden tag på sitt känsloregister, säger Ulf Calvert. Precis som på en vanlig gitarr så går det för det mesta att få dit strängarna igen. Hjärnan och därmed känslolivet är plastiskt. Även om vissa kommunikationsbanor har försvagats så går det med hjälp av terapi att massera upp dem igen.
Han ser det i sina grupper hela tiden. Bullriga eller tysta, stökiga, känslomässigt grovhuggna män blir med hjälp av samtal och olika tekniker för att återknyta kontakten med känslolivet sakta allt mer finstämda.
– Och när de får tillgång till fler och fler känslor börjar de också uppleva mer av både sig själva och omgivningen, säger Ulf.
– Det är bara ett problem. Många av dem är tvungna att byta vänner. Kompisarna känner inte igen dem och själva står de inte längre ut med jargongen och attityderna.

FOTO Simon Matzinger, enligt CC

Artikeln publicerades i Modern psykologi 2015.

L A G E R S T R Ö M ©
Du får gärna dela den här artikeln med vänner, digitalt eller på papper. Och vill du använda den i utbildningssyfte så varsågod. I båda fallen vill jag att du tydligt anger var den kommer ifrån.
Ska du använda den till något annat så hör av dig ann@askwhy.se.

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

You Might Also Like

No Comments

Vad tänker och känner du?