Att lyssna, att uppmärksamma, att stå ut med sina motsatser. Det är december. Gråmulet. Och jag befinner mig i ett stillsamt inbördeskrig. I almanackan flera fantastiska julmarknader. På kontot fortfarande pengar. I hemmet inget behov av saker. Inom mig två viljor som talar.
En ser julmarknader framför sig, i technicolor. En hemma hos vännen keramikern. Där är ugnen. Ljusen. Pepparkakorna. De vackra skålarna, krukorna. Jag skulle kunna komplettera de vita stora tekopparna.
Den andra filmen. Färgfabriken. Arty. Söderfolket. Bord med finurliga och kreativa skapelser. I filmen hälsar jag på bekanta. Dricker en kaffe. Köper något udda som kan smitta av sig på mig. Denanra viljan dras åt länstolen i sovrummet här i lägenheten på Döbelnsgatan. Vill skriva. Vill läsa. Vill utforska. Datorn, böckerna, kaffe, tankarna och jag i ett par timmar. Sedan bryta av med att ta hand om det jag redan har. Tulpanerna i vasen på flygeln som är så där underbart i sista stadiet. Något julpynt från källaren. Rensa bort så de får plats och luft omkring sig.

Den första viljan vill utåt. Den andra viljan vill inåt. Som om de spelar upp det filosofen och författaren Albert Camus kallad svår framsida och frånsida. Två sidor har vi, menade han. Den som sträcker sig mot det yttre, och den som vill hålla oss kvar i vårt inre, och tänkte han sig, den del av verkligheten som vårt inre tillhör.

Stannar upp och låter kriget rasa. Roar mig med att följa dem.  Så intressant de böljar fram och tillbaka. Skrivviljan är fysisk och tung. Långsiktig. Osäker. Lovar ingenting. Bär fickor av otillfredsställelse och misslyckande. Och innerfoder av njutning och lekfullhet. Julmarknadslängtan flimrar hela tiden färgrik och lockar med plötslig tillfredsställelse. Ett kap, ett villebråd att fälla, något att stolt bära hem. Framgång redan idag.

Min inre värld är en rikedom av röster som speglar allt det jag varit med om, allt det jag är och allt det jag mött. De erbjuder värden, valmöjligheter och verklighetstolkningar. Och något i mig kan lyssna, roas av intellektuella och känslomässiga argument och sedan bestämma. Vem vill jag lyssna på idag?

Går ner i källaren och hämtar julgrejerna. Häller upp en kopp till och tänker. Jag är inte i konflikt med mig själv. Min inre värld är en rikedom av röster som speglar allt det jag varit med om, allt det jag är och allt det jag mött. De erbjuder värden, valmöjligheter och verklighetstolkningar. Något i mig kan lyssna, roas av intellektuella och känslomässiga argument och sedan bestämma. Vem vill jag lyssna på idag?
Jag nickar åt länsstolen, godkänner lockropen. Tar med mig datorn och tackar nej till resten.